Så undviker du fettbyggarhormonet
Om du har lätt för att gå upp i vikt och svårt för att gå ner, så kan en del av förklaringen vara att du har för mycket av ett kraftfullt fettsparande hormon cirkulerande i blodet.

Mycket av det som händer i kroppen sker med hjälp av hormoner och flera av våra hormoner har betydelse för vikten. Exempelvis så ökar stresshormonerna vårt sötsug medan det kvinnliga hormonet östrogen ökar vår längtan efter fett. Men ett av de viktigaste hormonerna när det gäller viktkontroll är insulin. Insulin är vårt mest kraftfulla anabola eller uppbyggande hormon. Det hjälper oss att bygga muskler, men det bygger också fett. 
   I grunden så är insulin helt livsviktigt och inget problem om allting fungerar som det ska. Men många människor har för mycket av detta fettbyggande hormon i blodet utan att veta om det. Det här fenomenet kallas att man har dålig insulinkänslighet eller insulinresistens. 

Varför får man dålig insulinkänslighet?
Man kan få försämrad insulinkänslighet av flera anledningar och det finns ofta en kombination av orsaker. 
   Bukfetma, det hårda fettet som sitter på magen och inte faller ut åt sidorna när man ligger ner, har mycket dåliga effekter på insulinkänsligheten och på hälsan över huvudtaget. Mycket stillasittande och för lite motion är också viktiga riskfaktorer, särskilt om man äter mycket snabba kolhydrater. Ärftlighet kan också göra att man lättare drabbas.

Förbättra din insulin-känslighet genom att...

...motionera minst 30 minuter om dagen

...hålla koll på ditt midjemått

...välja långsamma kolhydrater

...äta sammansatta måltider

En ond cirkel
Mycket snabba kolhydrater i samband med fysisk inaktivitet kan alltså ge dålig insulinkänslighet, dålig insulinkänslighet ger ofta övervikt och bukfetma, fetma ger ännu sämre insulinkänslighet, vilket i sin tur ger ytterligare viktuppgång. Ibland är det svårt att veta var det börjar, men som tur var så kan man faktiskt göra något åt saken.

Så här förbättrar du din insulinkänslighet:

 Rör på dig, helst minst en halvtimmes motion om dagen.

 Försök att gå ner i vikt och minska midjemåttet om du är rund över magen. En kvinna bör helst inte ha ett midjemått över 80 cm. För en man så är gränsen 94 cm.

 Ät mat med lågt långsamma kolhydrater och lågt GB (Glykemisk Belastning). I kost och viktprogrammet Energibalans finns ett diagram där du kan se hur mycket blodsockret påverkas av dina måltider.

 Undvik småätande. Ät alltid sammansatta måltider med både en protein-, fett- och en kolhydratkälla. Det gör att blodsockret stiger långsammare och det behövs mindre mängd insulin.

Din viktcoach

ILLUSTRATIONER: JIMMY STENBERG 

Vad händer i kroppen vid dålig insulinkänslighet? När vi äter mat som innehåller kolhydrater så stiger sockerhalten i blodet. Hormonet insulin fungerar som en nyckel och öppnar våra celler så att de kan ta in blodsockret och använda till energi. Vid dålig insulinkänslighet så känner inte cellerna att det finns insulin i blodet. Kroppen måste då skicka ut mer och mer insulin för att försöka förmå cellerna att öppna sig. Det innebär att samtidigt som vi har för mycket socker i blodet så har vi också massvis med insulin och insulin signalerar även till kroppen att spara på fett. Om den här processen får fortsätta så är risken stor att man så småningom drabbas av diabetes typ II och hjärtkärlproblem.

Behöver du minska ditt midjemått så finns hjälpen här. Gå med i vår viktklubb Energibalans och få hjälp att hitta din egen väg till viktkontroll och hälsa. Det är helt kostnadsfritt för dig som prenumererar på HÄLSA.