Mota värken!
Säg ledbesvär och många vet hur det känns. En tröst är att det finns flera preparat som kan lindra. Men motion och rätt kost kan också hjälpa!

MÅNGA AV OSS FÅR MED tiden ont i höfterna eller knäna. Ofta är orsaken artros eller ledförslitning.
   – Artros innebär att brosket, som täcker ändarna på benen i våra leder, slits ner. Sjukdomen har ökat kraftigt på senare år, framför allt beroende på att befolkningen blivit äldre och tyngre. Uppemot 80 procent av alla svenskar över 50 år har artros i en eller flera leder. De viktigaste symtomen är ledsmärta, svullnad, stelhet och nedsatt rörlighet, säger dr Bertil Dahlgren, ordförande i Läkarföreningen för integrativ medicin.
   Det finns många naturläkemedel och kosttillskott man kan pröva.
   – Till de mer väldokumenterade hör de som innehåller broskets byggstenar, nämligen glukosamin och kondroitin. Var för sig ger de måttliga effekter, men forskningen visar att en kombination kan ge god effekt, framför allt vid medelsvår till kraftig artros. Det har varit svårare att visa effekt vid lättare besvär.

GLUKOSAMIN OCH KONDROITIN kan liknas med materialet vid byggen; det blir bäst om man både har cement (glukosamin) och armeringsjärn (kondroitin).
   – Får man inte tillräcklig hjälp av dessa kan man komplettera med något preparat med nyponextrakt, ingefära eller fiskolja. De har huvudsakligen en antiinflammatorisk effekt och verkar därmed på ett annat sätt i kroppen, säger Bertil Dahlgren
   De här egenvårdspreparaten kan, enligt Bertil Dahlgren, ofta tjäna som en grundbehandling vid artros. Läkare brukar i första hand förorda livsstilsförändringar som viktnedgång och ökad rörlighet. I andra hand rekommenderas värktabletter med paracetamol eller ibuprofen, alternativt inflammationshämmande mediciner av typen NSAID. Hit hör bland annat Brufen och Voltaren. NSAID-preparaten kan ge biverkningar hos ungefär hälften av användarna. Den vanligaste är irritation av slemhinnan i mage och tarm. Man kan få ont och små blödningar, i värsta fall magsår.
   – NSAID-preparaten påverkar inte själva sjukdomsprocessen, säger Bertil Dahlgren. Tvärtom finns det misstankar om att långvarigt bruk kan öka nedbrytningen av brosk. Det är därför bra om man kan använda dessa mediciner så lite som möjligt. Några av de alternativa preparaten, som glukosamin och kondroitin, tycks i stället kunna bromsa nedbrytningen av brosk vid artros.
   Andra komplementära metoder som kan lindra smärtan vid artros är akupunktur och elektrisk stimulering, Tens. De ges av många sjukgymnaster. Även massage kan lindra, men brukar ha en mer kortvarig effekt.

VAD VI ÄTER HAR OCKSÅ BETYDELSE. All mat från växtriket innehåller varierande mängder av antiinflammatoriska ämnen och det gör även fet fisk.
   – Därför är det bra att äta mat med stort inslag av frukt och grönt, till exempel Medelhavskost, säger Bertil Dahlgren. Blandkostare kan gärna äta fet fisk. Men just för att påverka inflammationer verkar förstadierna, som finns i oljor och vegetabilier, fungera lika bra som fiskfettsyrorna EPA och DHA. Bra källor är valnötter, linfrön, gröna blad samt raps- eller linfröolja. Håll däremot nere intaget av omega 6-rika oljor som soja- eller majsolja.

DET ÄR VIKTIGT ATT RÖRA PÅ SIG regelbundet, även om man har ledvärk. Det ökar näringstillförseln till brosket och stimulerar också bildningen av endorfiner, hormoner som skänker välbefinnande och lindrar smärta. En fysiskt aktiv livsstil har visat sig kunna minska smärtan och öka rörligheten vid artros.
   I början kan det göra ont att träna, men smärtan försvinner oftast efter någon vecka. Det är inte farligt om det gör lite ont, men smärtan ska inte öka från dag till dag – det tyder på överbelastning. Bra motionsformer vid artros är promenader, stavgång, cykling, längdskidåkning, simning och vattengympa.
   Det är också bra att försöka hålla normalvikt – då minskar risken att få artros eftersom belastningen på knäna inte blir så hög.
   Bertil Dahlgren tycker inte att man själv ska behandla ledvärk någon längre tid utan läkarkontakt.
   – Vid påtagliga eller långvariga ledbesvär bör man söka läkare och få en diagnos, gärna med röntgen. Det är inte alltid som ont i lederna beror på att brosket slitits ner. I stället kan det handla om att senor eller ledkapslar är inflammerade, vilket bör behandlas på annat sätt, bland annat med läkemedel.

TEXT EVA OLSSON
FOTO DREAMSTIME, CRESTOCK

Knäskydd kan halvera smärtan
Har du artros i knäna? Då kan du be din läkare att få prova ett knäskydd, en så kallad ortos. Den drar isär de skadade ledytorna genom att flytta lår- och underbenen i förhållande till varandra, så att trycket fördelas annorlunda i knäet. Tanken är att belastningen på leden och slitaget av brosket då ska minska, så att sjukdomsprocessen bromsas upp.
   – De flesta studier visar att en ortos kan minska värken med 50–70 procent och att man kan dra ner på smärtstillande mediciner. Många kan börja motionera igen och bryter den onda cirkeln av värk, inaktivitet och ökad vikt. Inom en till två veckor brukar det märkas om det här är ett bra alternativ, men de flesta upplever lindring redan efter en kvart, säger Markus Sundberg, sjukgymnast vid företaget Össur som säljer ortoser.
   Knäskyddet är subventionerat för patienten i vissa delar av landet.