Hitta hem och slipp längta bort Vi reser allt mer, miljöhoten till trots. Lurar vi oss själva och tror att lyckan bara finns i maxade upplevelser? Det finns mycket att vinna genom att hitta avkoppling och tillfredsställelse på närmare håll. VI LÄNGTAR BORT. Långt bort. Hundratusentals svenskar åker varje år till Thailand och andra paradisiska resmål för att njuta av vita stränder, sol, bad och leende människor. Andra väljer storstäder, kurorter eller shoppingparadis. Vi reser för att dyka, träna, måla eller lära oss språk någon annanstans än hemma. Ett skäl är återhämtning från vardagens slit och släp, men behovet av vila är inte bara fysiskt.    – Vi behöver perioder av kravfrihet, då vi inte hela tiden har en ”lilljante” sittande på axeln som säger åt oss att vi måste göra saker hela tiden för att duga som människor.    Det säger Bosse Angelöw, psykolog och författare till flera böcker om livskvalitet och positivt tänkande. Han nämner också behovet av att ha något att se fram emot.    – Att ha en resa planerad gör det lättare att stå ut med en pressad vardag. Det skapar en positiv framtidstro och kan hjälpa oss att klara utmaningar och uppgifter som annars hade kunnat kännas övermäktiga. I TIDER AV FINANSIELL KRIS ökar behovet av avbrott och den stimulans som en resa kan ge. När stressen ökar, ökar samtidigt längtan att slippa den. I reseannonserna syns bilder på par och familjer som tillsammans njuter av livet, simmar, äter, leker och kramas. Så vill vi också ha det. Kanske vet vi med oss att vi har försummat varandra på sista tiden, att vi varit för trötta för att orka lyssna på våra barn eller för stressade för att älska. Resan ska lösa alla problem och bli svaret på våra drömmar.    Men en resa kan inte ersätta familjeterapi.    – Inga problem löser sig av att resa bort, hemma igen väntar samma situation som har lämnats. Så det gäller att ha rimliga förväntningar, säger Bosse Angelöw.    När du bokar en resa – fråga dig därför vilket syftet är och vad du egentligen vill ha ut av resan. Först då kan du avgöra om dina förväntningar är rimliga eller inte. En resa som du blir besviken på behöver inte nödvändigtvis ha varit dålig; den kanske bara inte uppfyllde dina drömmar. VI RESER MER OCH MER – trots att vi också ständigt får höra hur skadligt det är för miljön. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har i en nyutkommen bok reflekterat över varför vanor är så svåra att förändra av miljöskäl. Han säger att vi verkar ha relativt lätt att skifta sådant som inte ”svider” eller kostar oss själva något, som att till exempel sopsortera eller köpa ekologisk mat. Men att vi har svårare att göra förändringar som innebär att vi måste avstå från något eftersträvansvärt eller något som vi tycker att vi verkligen behöver.    – Att inte fler avstår från att flyga beror sannolikt på att vi inte tycker att det spelar så stor roll vad en enskild person gör. Uppoffringen känns för stor i proportion till det moraliska skälet att avstå.    Visst vill vi värna om planeten. Men helst vill vi alltså göra det på andra sätt än att avstå från resandet och utan att det känns besvärligt eller trist. Och många tycks också stötta sig på ett slags ”rättviseresonemnag”: ”Varför ska jag stanna hemma när alla andra åker – jag har väl inte större ansvar för jorden än de?” LIKA SVÅRT HAR VI ATT ÄNDRA andra vanor som ger oss livskvalitet och njutning, till exempel att äta kött. Konsumtionen av kött ökar och är en välståndsmarkör.    – Köttätande är en vana, medan resande är ett projekt och något att se fram emot. Jag tror att många svenskar är otillfredsställda och mår sämre än de skulle behöva, både fysiskt och psykiskt. Vi vill må bra och vara lyckliga, men har missuppfattat vad som leder dit. Samhället är inriktat på konsumtion som en väg till lycka men den fungerar inte, det visar inte minst den nya psykologiforskningen, säger Folke Tersman.    Vi har fått lära oss att det ligger i människans natur att vilja maximera välfärden och att det överskuggar exempelvis behovet av att leva efter moraliska och etiska principer. Den egoistiska människan är egentligen en illusion, men blir en självuppfyllande profetia genom att det ekonomiska tänkandet fått så stort genomslag i vår kultur.    – I verkligheten är det så att många människor upplever livsmening genom att engagera sig i andra och att vittna om det, om och om igen.    Vi är alltså medvetna om att vi inte blir lyckligare av att konsumera, men vi gör det ändå och det beteendet liknar ett beroende. Att köpa något nytt eller åka till en ny plats ger en slags kick, förklarar Folke Tersman. OM MÅNGA GÖR NÅGOT, till exempel väljer att resa enbart med tåg, blir effekterna större än om bara några få gör det. Vi kan välja vilken grupp vi vill tillhöra – om vi vill vara en del av ett problem eller en del av en lösning. Den tyske filosofen och professorn Immanuel Kant menade i sin moralfilosofi att vi bör bedöma våra handlingar utifrån hur det skulle gå om alla skulle handla på samma sätt. För att kunna göra det krävs en viss mognad och inte minst empati med andra, till exempel dem som påverkas av vår val. Vi kan ha empati med människor i tredje världen som drabbas hårdast av klimatförsämringarna och låta detta påverka vårt beteende.    – Medkänsla är en egenskap som ökar i takt med evolutionen, men vi har inte så lång tid på oss för att göra de nödvändiga förändringarna, säger Folke Tersman. ATT VÄRDERA SÅDANT VI redan har, i stället för att söka lyckan i kickar och konsumtion, är en väg mot större frihet. Det är möjligt enligt Bosse Angelöw. I stället för att ständigt se det som inte fungerar, kan vi fokusera på de vardagliga guldkornen som faktiskt är väldigt fina och bra saker, men som vi glömmer bort att lägga märke till.    – I morse fick jag, som reser mycket i mitt jobb, njuta av att äta frukost med min familj – det var definitivt ett sådant guldkorn. Att påminna sig själv om ”de vardagliga underverken” gör att man får en respekt för sin vardag och för vad den innehåller. Då trivs vi bättre i den tillvaro vi har, säger Angelöw.    Han tycker att vi ska bli ”framgångsletare”, det vill säga försöka se vad som faktiskt fungerar och njuta mer av det. Ofta fokuserar vi på sådant som inte fungerar och har långa listor inombords på dessa saker – kanske med påföljd att tillvaron känns tyngre än den behövde vara. Och då ökar behovet av tröst och avkoppling.    En mikrosemester under en långhelg, en ledig eftermiddag eller bara en stunds avslappning ökar livskvaliteten. Det är sätt att tillgodose behovet av återhämtning utan att resa.    – Viktigast är förstås att så långt det är möjligt skapa en rimlig balans mellan aktivitet och återhämtning så att behovet av vila blir tillgodosett så ofta som möjligt, säger Bosse Angelöw. VI KAN OCKSÅ UNDERSÖKA hur behovet av kravfrihet kan tillfredsställas på hemmaplan. Att be om hjälp när det blir för mycket, att anlita någon som gör det vi inte hinner eller orkar, eller att helt enkelt sänka kraven på att allt ska vara perfekt – sådant gör att vi känner mindre press. Så tillåt dig att bli lite omhändertagen och njut av att du inte behöver ta ansvar för allt. Tillåt dig att misslyckas och att inte vara på topp jämt!    – Att ha ett vänskapligt förhållningssätt till sig själv – att tillåta sig stanna upp och bara vara ibland – kan vara oerhört positivt. Det innebär också att lyssna till sina egna behov och inte alltid ställa så höga krav på sig själv. TEXT: EVA SANNER FOTO: THINKSTOCK Vill du veta mer? Läs gärna ”Tillsammans: en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat” av Folke Tersman, (Bonnier Existens 2009) och ”Se möjligheterna – bli en framgångsletare” av Bosse Angelöw, (Natur & Kultur 2009).