Palmolja - en slirig doldis

Vi äter palmolja varje dag. Den finns i allt från kex och margarin till läppstift och schampo. Men är oljan verkligen bra för hälsan och miljön?

SCHAMPON, LÄPPSTIFT, margariner, frukostflingor och stearinljus har en sak gemensam: De innehåller ofta palmolja, som ger varorna en bra och krämig konsistens för en billig peng. Ungefär hälften av alla förpackade varor i mataffären innehåller oljan. Nyligen har palmolja också börjat användas som biobränsle i flera länder, eftersom den inte bidrar till växthuseffekten.
   Palmolja har på kort tid blivit den olja som produceras mest i hela världen. För två år sedan gick den om sojaolja. Men den säljs sällan direkt till konsument och är därför ganska okänd, något av oljornas doldis. Många associerar palmolja till en enda sak – skövlingen av tropiska regnskogar.
   – Produktionen av palmolja är en av de viktigaste orsakerna till avskogning i tropikerna. Framför allt är det regnskogar som skövlas för att ge plats åt palmoljeplantager.  I regnskogen finns 70 procent av jordens biologiska mångfald, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden, WWF.
   Han påpekar att växter och djur försvinner tusen gånger snabbare i dag än vad de skulle gjort naturligt, genom evolutionen. Skövlingen av regnskog drabbar inte bara stora djur som orangutanger, noshörningar och tigrar. Den leder också till torka, brist på dricksvatten och sociala problem för de familjer som tvingas flytta.

DET KAN VARA SVÅRT att se om en vara innehåller palmolja. I dag är det frivilligt för leverantörerna att ange fettslagen i matvaror i klartext. Palmolja gömmer sig ofta under rubriken vegetabiliskt fett, vilket gör det möjligt för tillverkarna att byta fettslag utifrån tillgång och prisläge.
   – Företagen vill att konsumenterna ska associera glass till grädde och köttbullar till kött, inte till palmolja. Därför är de inte så pigga på att deklarera
den. Står det vegetabiliskt fett på en matvara handlar det oftast om palmolja, säger Lena Tham på WWF.
   Men hon påpekar att palmoljan inte behöver vara skadlig för miljön.
   – Oljepalmen är effektivast av alla växter på att omvandla solens energi till vegetabiliskt fett. Och miljömässigt är den inte sämre än andra likvärdiga importerade oljor, till exempel sojaolja. Dessutom är oljan ett viktigt livsmedel för många människor i Asien och produktionen av den försörjer folk i tredje världen. Så palmolja är en bra produkt om den bara produceras på ett vettigt sätt.

2008 TOGS DET FRAM riktlinjer för en mer miljövänligt producerad ”grön” palmolja av den internationella sammanslutningen RSPO, Roundtable on Sustainable Palm Oil. Ett viktigt kriterium är att odlingarna inte ska ta värdefulla marker, som regnskogar, i anspråk. Men hänsyn tas också till biologisk mångfald, minskad kemikalieanvändning och goda sociala villkor för arbetarna. RSPO stöds av drygt 400 tillverkare, importörer, finansiärer och miljöorganisationer runt om i världen. Bland medlemsföretagen finns bland annat Unilever, L´Oréal, Body Shop, Cloetta, Findus och Göteborgs Kex.

2009 UTGJORDES fyra procent av världens palmoljeproduktion av sådan certifierad, grön palmolja. Men två tredjedelar av den blev inte såld. Det är svårt för företagen att förklara fördelarna med den gröna palmoljan för kunden, när många fortfarande knappt vet vad palmolja är. 
   RSPO arbetar nu med att ta fram någon form av märkning som kan användas på produkterna med grön palmolja, så att de lättare kan kännas igen.
   Många företag är fortfarande omedvetna både om problematiken kring palmoljan och möjligheten att ställa krav på en ansvarsfull produktion, enligt Lena Tham.
   – För att plantageindustrin ska fortsätta att ta fram grön palmolja krävs en tydligare signal från marknaden. Det är viktigt att de nu börjar prioritera palmoljefrågan. Väntar vi kan det vara för sent att rädda de sista regnskogarna.
   Den gröna, certifierade palmoljan är lite dyrare än annan. Men merkostnaden ligger bara på 1,5–2 procent av råvarupriset, så slutprodukten behöver inte bli märkbart dyrare. Lena Tham påpekar att den gröna oljan också kan bli ett försäljningsargument.
   – Det brittiska företaget Sainsbury´s fördubblade försäljningen av fiskpinnar när de i reklamen talade om att de bytt ut sin palmolja i dem till certifierad. Och Body Shop har lanserat en tvål med bara grön palmolja.

ÄVEN FLERA SVENSKA företag har gått liknande väg. Till exempel har Ica fattat beslut om att bara ha certifierad palmolja i sina egna varumärken. Bland livsmedelsföretag som ligger långt framme när det gäller att välja grön palmolja till sina produkter nämner Lena Tham speciellt Santa Maria, i till exempel tacos, och Göteborgs Kex, med bland annat ballerinakex. Världsnaturfondens mål är att en fjärdedel av världens produktion av palmolja ska vara certifierad 2012 och att förstöringen av värdefulla tropiska skogar ska ha upphört 2020.

Kostexperten:
”Transfett har bytts mot palmolja”

DE TROPISKA FETTERNA palmolja och kokosfett har blivit vanligare i margariner, kakor, snacks och liknande under senare år. En viktig orsak är att man inom livsmedelsindustrin minskat på det hårt kritiserade transfettet, som bildas när man gör omättat fett mättat på konstgjord väg (härdning) och som uppmärksammats för att kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdomar mer än mättat fett.
   – Man behöver en viss mängd fast fett i feta livsmedel för att de ska få rätt konsistens. Tar man bort ett mättat fett måste man ersätta det med ett annat
och då har palmolja och kokosfett varit prisvärda alternativ. Båda är fasta vid rumstemperatur, säger Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket.
   Palmolja skiljer sig rejält från andra vegetabiliska oljor som domineras av omättade fetter. Hälso- och näringsmässigt är den ganska lik smörfett.
   – Både smörfett och palmolja innehåller mycket mättat fett och i båda fallen en stor andel palmitinsyra, som har en kraftigt kolesterolhöjande effekt. Palmkärnolja och kokosolja innehåller mest av en annan mättad fettsyra, laurinsyra, och är aningen bättre, men inte mycket. Från miljösynpunkt är smör bättre än de importerade fetterna.

DET FINNS UTRYMME för lite grann mättat fett i maten, men genomsnittssvensken äter mer än vad Livsmedelsverket rekommenderar.
   – Vi beräknar att hjärt-kärlsjukdomarna skulle minska med en tredjedel om svenskarna åt 10 gram mindre mättat fett om dagen, vilket finns i två små smörpaket från restaurangen.
   Irene Mattisson betonar att det handlar
om helheten.
   – Äter man ost, kött och korv finns det inte så mycket utrymme för smör och grädde i matlagningen. Då blir det viktigt att följa våra råd och välja oljor eller flytande margariner samt magra mjölkprodukter. Naturligtvis är det också mycket viktigt att minska på glass, kakor och chips.

MEN HAR INTE Världshälsoorganisationen tonat ner farhågorna med mättat fett i en ny rapport?
   – Nej, de har inte ändrat sina rekommendationer för intaget av mättat fett utan de är fortfarande i det närmaste identiska med Livsmedelsverkets. Däremot har vi sett att rapporten feltolkats på vissa håll, som att det inte skulle spela någon roll för hälsan hur mycket mättat fett vi äter.

VI BEHÖVER INTE sänka det totala fettintaget, enligt Irene Mattisson. Men vi bör öka andelen fleromättat fett, som är livsnödvändigt för oss och dessutom sjukdomsförebyggande.
   Bland annat behövs det för ögon, hjärna och immunförsvar. Och i medelåldern är fleromättade fetter viktiga för att minska risken
för hjärt-kärlsjukdomar.
   – Mättat fett innehåller ingenting kroppen behöver. Jag förstår inte varför det varit sådan kampanj för det under senare år. Det finns ingen anledning att byta fleromättat fett mot mättat, säger Irene Mattisson.

SVENSKARNAS GENOMSNTITTLIGA intag av transfett ligger i dag på 0,6 procent av energin, att jämföra med högst en procent som WHO och Livsmedelsverket rekommenderar. Största källan är naturligt transfett från smör, ost, grädde och andra feta mjölkprodukter. De allra flesta svensktillverkade feta matvaror som margariner, kakor och chips är numera fria från transfetter, men importerade alternativ kan fortfarande ha höga halter.

TEXT EVA OLSSON
FOTO SJÖBERG BILD,
WWF/CEDE PRUDENTE,
WWF/ALAIN COMPOST

Palmolja innehåller:
45–53 % mättade fettsyror (främst palmitinsyra)
37–45 % enkelomättade fettsyror (främst oljesyra)
9–11 % fleromättade fettsyror (främst omega 6-fettsyran linolsyra)